Sängprovning

Min spontana tredagarssemester går mot sitt slut. Jag hade tänkt åka ut i skärgården och känna lugnet, se en utsällning på Stadsmuseet och sitta på caféer och skriva. Men lördagsdejten, M, knuffade mig av vägen och det blev pannkaka av alltihop. En väldigt lyckad pannkaka i och för sig, men ändå...

Fast jag har funderat på att titta på en ny säng och det gjorde jag faktiskt i går.

Jag tror inte man kan kalla det en dejt, jag tror vi har slutat dejta. Fråga mig inte vad vi håller på mig, men något försiktigt fnittrande i biosalongen är det i alla fall inte. Hur som helst, när vi kommer in genom dörren på möbelaffären i Sisjön placerar vi oss i första bästa (dubbel)säng, känner efter lite, tycker nog båda att madrassen är lite för mjuk. En försäljare kommer fram.

- Så ni ska ha en dubbelsäng? säger försäljaren.
- Nä, det är bara hon som ska ha säng, säger M.

Försäljaren hummar.

- Men jag antar att nu är ihop?
- Ja, säger M. Ingen tvekan.

Jag tittar på M. Han tittar på mig. Jag tänker "okej, den här situationen blir nog lättare om försäljaren tror att vi är ihop". Vad han tänker har jag inte en aning om. Jag vågar aldrig fråga.

Trots att jag hittar en jättebra säng, tycker M att vi ska till fler butiker. Så vi tutar ner till Kållered. På Em tar försäljarna ingen notis om oss och vi ligger och snackar skit i en dubbelsäng som inte är speciellt skön. När vi tröttnat på det kikar vi in på Sängjätten. Där vill försäljaren sälja en dubbelsäng med medföljande plasma-teve till oss.

Lite "special price for you"-mentalitet över honom. Sängen kostar bara 23 000 kronor. M tycker att jag ska köpa sängen så han kan få teven. Jag förklarar för försäljaren att det bara är jag som ska ha säng och att M på sin höjd ska gästspela. Försäljaren placerar mig i en säng som M tycker är obekväm. M är större än mig, väger lite mer, behöver en fastare säng. När M protesterar högljutt försöker försäljaren vara lite pedagogisk och placerar oss i en dubbelsäng med två ramar - med olika hårdheter. Försäljaren tycker han är jättesmart, för den är inte så mycket dyrare än den andra sängen och då kan jag ju dessutom köpa två olika hårdlekar på sängen, så det passar oss båda. M tycker det låter som ett jättebra förslag. Jag börjar undra vad M tänker med. Och hur stor roll han tänkt spela i min säng.

På vägen ut från Sängjätten trasslar jag in mig i en monolog om den lustiga situationen över att köpa säng ihop med en kille man knappt kommit ur dejtingstadiet med. Jag tror jag hade tänkt fiska lite efter vad han tyckte om det hela. Istället snurrar jag in mig i min egen argumentation. Vi sitter tysta på vägen till Centralen där han lämnar av mig. Det känns inte helt bra.

Jag kände bara tomhet när jag satt på spårvagnen hem. Det är ett dygn sedan. Tomheten har inte släppt än.