Jag var helt obeskrivligt sällskapssjuk och efter att i omgångar försökt få tag på någon att leka med, ringde jag Svante en andra gång. Den här gången svarade han.
Han var hos en kompis och grillade, men ville leka med mig i alla fall. Så han lånade polarens bil och hämtade upp mig, trots att jag bor i "fel" ände av stan.
Sedan skrattade jag mig lycklig resten av kvällen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar