Jag planerar sällan mina midsomrar, men den här blev verkligen inte som jag tänkt. Alla åkte bort. Till slut fanns det två alternativ: sitta hemma ensam eller åka hem till päronen. Jag valde det sista.
Midsommar firades därmed hos päronens grannar, som så många midsomrar tidigare. Skillnaden var att jag var ett helt gäng år yngre när det hände sist - och dessutom hade sällskap av Svante och grannens barnbarn. Nu var jag ensam under 50.
Jag var full redan vid midsommarlunchen klockan halv tre. Snaps är farliga grejor. Stark starköl är också rätt farligt. Och fulgrogg med yngste brodern, Dverg-Fule. Vid sju var det dags för middag nere hos grannarna igen, men den här gången tog jag det lugnare. Gamlingarna var redan fulla. Plöltsligt kände jag mig väldigt ung. Jag gick hem vid nio. Spenderade kvällen med mig själv framför datorn.
Det kan låta som en misslyckad kväll, men om sanningen ska fram trivdes jag bra med det. Det var lungt, tyst och väldigt avslappnat. En helt okej midsommarafton när allt kommer kring.
lördag 21 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Låter lite som min midsommar, men liksom du tyckte jag det kändes helt rätt. Skönt. Perfekt.
Ibland behövs det helt enkelt inte så mycket. Så är det.
Skicka en kommentar