När taxichaffisen raggar på en

Taxichauffören ringer innan han hunnit fram till adressen där han ska hämta upp mig. Han säger att jag är snygg innan jag hunnit sätta mig till rätta i passagerarsätet. Han vrider upp stereon med kurdisk musik och frågar om det är bra. Jag säger att jag inte lyssnar på sånt i vanliga fall, men att det är okej.

Han blir imponerad över att jag kan fråga "hur mår du" på kurdiska. Ännu mer impad av att jag kan svara på hans fråga om hur jag mår. Skulle kunna briljera med att rabbla glosor som eld, gaffel, kniv, sked, vatten, kött och att maten smakar bra. Men jag känner inte för att glänsa. Jag är trött och vill hem. Och kurdiskan representerar något jag helst vill lägga bakom mig.

En halv minut hemifrån mig ringer hans telefon. Jag förstår tillräckligt mycket sorani (kurdisk dialekt) för att förstå att han pratar om mig. Om han hade tänkt vara smidig är han fruktansvärt korkad som säger mitt namn (även om det är med kurdisk böjning) högt.

När jag har betalt vill han skaka hand, men så fort jag sträckt fram handen drar han mig till sig. Men jag vill fan inte kindpussas med honom klockan halv tre på natten (och ingen annan tid på dygnet heller), vad fan tror han? Han är min taxichaufför! Han ska köra mig från A till B, vara trevlig och inte störande. Helst ska han inte stinka svett som han gör och han ska absolut inte stöta på mig. Hur svårt kan det vara?

Jag ringer och anmäler honom så snart jag kommer innanför dörren. Inte för att det kommer hjälpa mig något, men ändå. Jag tycker det är grymt störande att han ens försökte.