I natt återuppstod en utdöd art inom dansgenren: tryckaren. Och när jag stod där på det snortrånga dansgolvet med flashbacks från lågstadietidens skoldanser vinande genom skallen, kom jag att tänka på att det egentligen är ganska synd att man blivit så jävla vuxen. Tryckare är helt klart underskattade! Tryckare är najs!
(Om man nu får tag på rätt person, kan väl tilläggas. Snubben som stod och juckade mot min rumpa låten efter hade gått fett bort)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar