Robban* är ett år äldre än mig och bor i en stad en bra bit här ifrån. Han är bodybuilder. För ett tag sedan addade han mig på MSN eftersom jag "är rätt söt". (Jag har alltid undrat varför man addar någon bara för att personen ser bra ut, själv föredrar jag att adda personer som kan ge en intressant diskussion, men hur som helst.)
Idag påbörjar Robban en konversation. Några korta hälsningsfraser, koll om hur läget var, han förkunnade att han snart skulle iväg och träna (klockan var 22.20) och så smack - en bild. Och inte vilken jävla bild som helst. Jag tittade. Glodde. Drägglade. För utan att jag över huvud taget uttryck någon önskan om det, har han postat en bild på sig själv där han ligger i sängen med täcket diskret över de intimare delarna. Även i miniatyren som visas i dialogrutan, ser jag att killen är snuskigt vältränad.
Jag laddar inte ner bilden, glor bara på miniatyren. Känner instinktivt att jag vill se varenda jävla detalj, men tänker inte ge honom det nöjet. Ger inte ens mig själv det nöjet. Jag frågar om bilden går som marknadsföring. Jag får en stor smiley tillbaka.
Robban roar mig. Mycket yta. Grunda diskussioner. Snustorr konversation. Ändå säger han så mycket. Hobbypsykologen i mig ser en osäker människa som törstar efter uppskattning och har redan gjort en lång analys av honom. Kommer jag bortanför det där ytliga skalet nästa gång vi chattar, om jag faktiskt får ur honom något av vikt, (inte hans vikt, jag vet att den ska vara 96 kilo om en vecka) då kan jag eventuellt fortsätta konversera med honom. Annars kan det vara. Vill jag ha schyssta bilder kan jag lika gärna googla. Eller hänga på det där forumet där han fick tag på min adress...
* kände att det var på sin plats med ett namnbyte
fredag 28 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar