Tankar om livet

Flirten med Helsingborgaren var som årets första tur med mountainbiken. Jag hann känna mig tillräckligt säker för att släppa på bromsarna i nedförsbacken. Jag lyckades invagga mig själv i ett lugn stort nog för att för en millisekund släppa koncentrationen. Givetvis vurpade jag. Men när man är avslappnad slår man sig sällan. Så jag reste mig upp och satte mig på cykeln och fortsatte.

Egentligen är jag mest tacksam mot honom. Han fick mig att tänka till. Tänka om. Tänka rätt. Han sa att livet är knäppt, att det är att skratta åt det. Han hade rätt.